"Jobbar du hårt kan du få en hit. Men det är bara en legendar som kan få tio."
De orden tog en av nutidens största rnb-producenter i sin mun för över ett decennium sedan - och gud så rätt han hade. För säga vad man vill om den tre äpplen höga ATL-konässören Jermaine Dupri, men han var sannerligen inte bara en som jobbade hårt. Han blev en legendar också. Klassen bakom Timbaland, Trackmasters och några till visst, men ändå.
Liksom Puffy en gång gjorde så började Jermaine Dupri som bakgrundsdansare till stjärnorna. Liksom Puffy så visste man heller aldrig riktigt exakt vad, hur, eller om han verkligen producerat allt han listats för. Men den diskussionen lämnar vi därhän. För kanske är det något i vattnet där i Atlanta. Kanske är det bara en slump. Men när man summerar de senaste tio åren inom svart musik så har Jermaine och ett par till från den där speciella staden en alldeles egen plats i rnb-historien.
Här nedan ska vi nu fira den före detta dansaren, So So def-grundaren, superproducenten och numera (ex?) Janet-pojkvännen Jermaine med en liten musikalisk resa genom hans gärning. Av det jag hittade på Spotify vill säga.
År 2000 var nästan lika mycket So so Defs som Sheksperes (Destinys Child mfl.) år inom rnb. Efter flera stora framgångar visade Jermaine att han kunde ända in i milleniet. Ingen gjorde heller det här lyxiga 2000-soundet bättre än Kay-Gee (Jaheim mfl.) och vår Jermaine.
Jagged Edge var Dupris första stora framgång på egna So So def. Han släppte debutplattan med dem redan 1993. Men vi minns också fina Dupri-producerade JE-ögonblick som denna pärla från 1997.
Rätta mig om jag har fel, men jag minns detta som 2001 års absolut största rnb-hit. En fantastiskt "tjejer-komtillgolvet" magnet som funkade för oss dj:s hela vägen in i 2004.
Ja, jag vet att det är en rnb-blogg. Men man kan inte posta en Dupri-bibel utan att uppmärksamma att han också var mannen som upptäckte de då 13-åriga Chris-arna som samma år blev Kris Kross, tog hiphop till dagisplatsen och inget blev någonsin likadant igen. Istället för att posta någon trist superhit som `Jump´minns jag gärna Dupri-produktioner som denna låt som handlar om det livsavgörande ögonblicket då man missar skolbussen.
Xscape upptäckte Jermaine hemma i Atlanta. And the rest is history. ´Just Kicki'n it´ är från deutplattan han sydde ihop åt trion - och är fortfarande än idag en av de där tidlösa rnb-klassikerna som återkommer på samling efter samling, år efter år, när rnb ska sammanfattas av förståsigpåare.
Den här behöver ingen förklaring om ni orkat läsa så här långt in i en post på CR. Jag la mest till den för att ni skulle förstå geniet han besitter, Jermaine.
Tidig succé. Ovanligt sound för att ha Dupri inblandad.
Dupri-sound från en tid då Mariah faktiskt kändes fräsch på en sån där småtrevlig, funkig, rnb-golvig sak - och från en tid då Dupri själv hellre gjorde midtempo än klubb-hits a´la Jagged Edge.
En Michael Jackson-sampling kan inte många kunna göra rättvisa. Det säger en del om Dupris klass. Inte heller skulle många klara av att ro iland en Mc Lyte-comeback (rapparen som gav tupp-i-halsen ett ansikte) med värdigheten intakt. Han klarade både och detta året.
Faktiskt en låt som Mariah redan spelat in med andra producenter, men JD tog upp den till sitt eget album, producerade om den, och vips - succé.
Slutord: Vad vore väl ett geni utan sin galenskap? (tänk R Kelly). Likt alla genier har även JD brutalt trampat i klaveret. Som med den här osannolikt osmakliga julskivan, kallad "Jermaine Dupri presents twelve soulful nights of christmas" från 1998. Tänkt att skinna amerikanen på julklappspengen. Jag kände mest attackdusch nästa.
Slutord part 2: Till sist vill jag bara tillägga att jag aldrig riktigt förlåtit Jermaine för att han, likt Puffy, år efter år förstört i stort sett varenda en av hans fantastiska hits med det där outröttliga prat-tjatet i alla intron av låtar (och cameos med solbrillor i videos). Men det väljer vi att glömma en sådan här stund. Och så spolar vi tillbaka och lyssnar igen.
